Kameran luktar kräks

Jag har gjort jättemånga pärlplattor sen senast! Problemet är att kameran inte bara saknar batterier men också verkar ha fyrat av sin sista alldeles för starka blixt om man inte befinner sig i ett enormt rum inrett med enbart matta ytor i kompakt mörker och dött.
Men, jag lovar att vår bäste man jobbar med problemet precis samtidigt som vi pratar.

Hemska Hamtaro

Ett fruktansvärt inställsamt, sötsliskigt, fuktigt-i-japanlolitans-underbyxor-sött litet hamsterfoster som jag gjort för att tjejer ska pipa sådär gulligt när de kommer hem till mig.

Eller försa jag mig nu?

Funkis

Övre raden: döskallar av Kalle
Nedre raden: döskallar av Tanja

Bra att ha om man har ett dyrt bord och inte vill ha ringar från ölglas på bordsytan. Med en pärlplatta som glasunderlägg rinner vätskan istället igenom de små hålen i varje pärla och bildar små pölar.



Jag vill också passa på att be om tålamod med min dåliga kamera. När jag får jobb kanske jag skaffar en riktig scanner. Men det kan dröja sisådär 10-20 år.

Che Guevara

Detta är Che. Pärlplattan är improviserad efter den kända bilden. Jag är stolt och jag hoppas Tanja är det också, för den är hennes nu.

Uzbek

Den här tycker jag inte att du behöver titta så noga på.

Samus Aran

Du vill börja göra pärlplattor. Du kanske tänker: "Jag vill så gärna göra en pärlplatta", eller "Åh, vad gärna jag vill göra en pärlplatta". Det lägger jag mig inte i.
Börja med det här motivet.

Starta uppifrån. Med en vanlig kvadratisk platta kommer du ungefär till höften. Sedan gör du resten och gjuter ihop det hela. Känslan efteråt kanske kommer vara: "Åh, vad fin den blev!" eller "Åh! Titta!". Det lägger jag mig inte i.

Bowser

Det här är Bowser. Han är boss i ett spel. Han har blottad bringa, stora muskler och orange hudfärg. Han är jävligt häftig. Men allt det där ser ni ju själva.

Bowser är den största pärlplatta jag någonsin gjort. Det tog mig tre dagar att göra Bowser. När jag var klar frågade en före detta flickvän om hon kunde få Bowser. En dag senare fick hon Bowser. Så gjorde jag just därför att jag är en så kallad tönt. Om jag fick leva om mitt liv från början skulle det vara en av sakerna jag skulle ändra på. I det livet skulle hon ha fått en Big Mac istället.

Green Bullet Bill

Det här är en pärlplatta jag valt att kalla Green Bullet Bill. Eller nej. En japansk karraktärsdesigner valde någon gång under åttiotalet att kalla en samling pixlar i en spel för Green Bullet Bill. Och det påverkade mitt val av namn till min pärlplatta, eftersom pärlplattan och samlingen pixlar är slående lika varann.

Två påståenden följer härpå (och de är sanna):

• Jag brukar inte döpa mina pärlplattor, det vore löjligt.
• Green Bullet Bill var den första häftiga pärlplattan jag gjorde.

Komochseminrottweiler sparkar igång

Jag har fyra företräden. Jag är bra på att göra pärlplattor och jag är bra på att skriva om att göra pärlplattor. Det är två.
Mina två andra företräden saknar relevans i just det här sammanhanget, men jag kan berätta om dem ändå: potatis- och purjolöksoppa och att välja rätt tillfälle att lämna en fest.
Åter till det väsentliga.

Det här är en avgrening till succébloggen kboe.
komochseminrottweiler koncentrerar bilder på, och texter om, mina pärlplattor. Vill ni får ni titta eller kopiera, men mest är den förstås till för att jag ska få beröm.
Hur som helst, nu är det dags att köra i vind!